Har du märkt att vissa människor utvecklas i raketfart medan andra verkar stå på samma fläck? Det är lätt att tro att det handlar om talang eller tur, men ofta är förklaringen betydligt enklare och modigare: De som vill bli bättre ber om feedback, regelbundet och utan prestige.
Problemet när vi undviker feedback är att vi också undviker utveckling. Vi går runt med blinda fläckar som alla andra ser, men som vi själva inte upptäcker förrän alldeles för sent.
Elitidrottare har förstått detta i decennier. Lionel Messi, världens förmodligen bästa fotbollsspelare genom tiderna, har sagt: “Even if I’m scoring goals, there’s always something to refine.” De bästa nöjer sig inte med känslan, de vill veta sanningen. Det borde vi andra också göra i större utsträckning.
Men hur gör man då för att göra feedback naturligt, utan att det känns stelt eller som ett stort moment?
Det börjar med att sänka ribban. Feedback behöver inte vara en utvärdering på 30 minuter i ett mötesrum. Det kan vara ett 20-sekunderssamtal vid kaffemaskinen.
Ställ små, men tydliga, frågor som:
- “Vad var bra med presentationen och vad kan jag skruva nästa gång?”
- “Om du fick välja en sak jag kan göra tydligare framöver, vad skulle det vara?”
- “Funkade det här upplägget för dig, eller skulle du vilja se något annat?”
Poängen är enkel: gör frågan lätt att svara på för den du ber om feedback från.
Ett annat tips är att jobba med så många öppna frågor som det går. Det vill säga frågor som det inte går att svara ja eller nej på. När du fått svaret? Tacka. Leverera inga försvarstal och inga bortförklaringar. Undrar du något över de svar du får så fråga fördjupande frågor men inget försvar. Reflektera sedan över svaren och bestäm vad du gör med den nya informationen. Det är så din utveckling börjar. Våga be om feedback för att utvecklas.
Testa, du har som alltid allt att vinna!