• 30 maj, 2022

Vi blir ofta de vi tror att vi är

Vi blir ofta de vi tror att vi är

Vi blir ofta de vi tror att vi är 1024 1024 Michael Alphov

Jag kan inte arbeta med tom inkorg. Jag kan inte planera för det händer så mycket som gör att min planering spricker. Jag är morgontrött. Jag är kvällstrött. Jag måste ha alla högarna på mitt skrivbord för man vet aldrig när jag behöver materialet. Träning är inget för mig. Jag arbetar bäst själv. Jag har redan provat och det fungerar inte. Alla andra kan men inte jag. Jag hinner inte. Jag kan inte…

Allt ovan går massor av människor omkring och tror är sanningen men sanningen är att det ofta är långt från sanningen. Det märkliga och paradoxala är att alla invändningar och bortförklaringar som jag stöter på kommer från när jag arbetar med personer som, trots allt, vill utvecklas för att förbättra sig själva.

Jag kan inte. Punkt slut. 

Stanna kvar vid det påståendet en stund och ta in vad det egentligen står. JAG kan inte. Det är alltså ”jag” i detta fall som sätter mina egna begränsningar för vad jag kan och inte kan. Ja, jag fattar att alla inte kan allting men om vi håller oss inom rimliga utvecklingsperspektiv så är jag helt säker på att du är med på vad jag menar.

Ett klockrent exempel är person som jag arbetat med en tid. Hon är framgångsrik i sitt jobb. Hon är gift och har två barn, ett socialt liv. Hon både tränar och arbetar mycket. En aktiv kvinna helt enkelt. Grejen är det att hon ofta arbetar sent på kvällarna efter att barn och man lagt sig med följdeffekten att hon varit trött när det väl blivit morgon. Under våra träffar har vi pratat om hur hon skulle kunna göra istället. Till saken hör att hon såg denna tid som den enda tiden det gick att göra det jobb hon inte hann med på dagarna.

Mitt råd (nu spelar det mindre roll att det var just mitt råd) var att hon skulle göra tvärtom. Hänga med familjen på kvällen och istället gå upp tidigare på morgonen för att göra de arbetsuppgifter som var och är högprioriterade. Hon hade givetvis mängder av invändningar om att hon är kreativ på kvällarna (vilket säkert är sant) och att hon verkligen inte är en morgonmänniska. Hur vet du det frågande jag? Föddes du morgontrött? Svaret är givetvis att det gjorde hon inte – att hon är en morgonmänniska hade hon ”hittat på” och intalat sig själv under massor av år….

Nu är hon en klok kvinna och helt utan prestige vilket innebar att hon var beredd att ta anta min utmaning om att göra tvärtom dvs. lägga sig tidigare, men inte för tidigt, och istället gå upp tidigare för att få fokustid på morgonen.

Varför antog hon då utmaningen kan man undra?

Nummer 1: hon hade ett tydligt mål med vad hon ville lägga den nya fokustiden på och hon gör verkligen det. Kan hon inte göra detta på kvällen då tänker du? Självklart kan hon det men problemet är att hjärnan är trött efter x antal timmar på jobbet och x antal timmar med privata åtaganden så när hon väl började jobba på kvällen var hon för trött för att göra det hon hade planerat.

Nummer 2: hon tog detta stegvis och började gå upp lite tidigare på morgonen för att sedan gå upp ytterligare lite tidigare osv. Allt för att skapa en ny vana.

Nummer 3: hon var uthållig och ”tvingade” sig själv att hålla ut tills vanan började sitta.

Nummer 4: hon ändrade sin syn på sig själv och insåg snabbt att hon kanske också är en morgonperson och inte alls tycker det är varken jobbigt eller konstigt att gå upp tidigt.

Min utmaning till er alla blir att verkligen fundera igenom vilka valda sanningar som du lever efter och om du verkligen vill leva efter dessa s.k. sanningar. Hur vill du att det ska vara egentligen? Vad är det som hindrar dig från att ha det som du vill och när du listat ut det är det bara att köra och göra det som behövs!

Hur går det då för kvinnan?

Kanon är det korta svaret. Hon går upp, tidigare än vad hon brukade, varje morgon och gör det hon planerat att göra och säger sig inte ha ångrat sig en sekund över sitt val att välja bli en ”morgonmänniska”.

Nu var detta ett exempel om att gå upp tidigare på morgonen men det kan egentligen handlar om vad som helst. Om du nu ska bli och vara den du tror att du är så vore det väl bra om du tänker bra tankar. Tänk om det faktiskt blir som vi tror och att det går att göra skillnad genom att tänka annorlunda. Har du något att förlora på att testa?

Ha en skön dag!

-Michael