[lightbox link=”https://michaelalphov.se/wp-content/uploads/2014/05/Skriker-år-datorn_problem.jpg” thumb=”https://michaelalphov.se/wp-content/uploads/2014/05/Skriker-år-datorn_problem-195×130.jpg” width=”195″ align=”right” title=”busy-doin-nothin-at-all-ace-wilder” frame=”true” icon=”image” caption=””]Mannen framför mig suckade uppgivet när jag frågade om vilket mål han hade med effektivitetsutbildningen som han precis börjat delta i. Jag citerar: ”Mål, hur ska jag veta vilket mål jag har. Det vet väl inte jag?”slut citat. Efter det fortsatte han att i nästan fem minuter berätta för mig hur mycket han hade att göra samtidigt som han öppnade sin inkorg till mailen, reste sig två gånger från stolen(utan att gå någonstans) och ”plockade” med sina papper han hade liggande på skrivbordet. Det blev snabbt ganska tydligt för mig att stressnivån i denna ytterst kompetente herre var alldeles för hög vilket gick ut över hans humör, beteende och prestation. Som extra bonus sa han, efter en stund, till mig att han faktiskt egentligen inte hade tid med att vara på någon utbildning men det var chefen som sagt att han måste….
I ett läge som mannen i fråga har hamnat i är det svårt att själv inse hur ”illa” det egentligen är och vilka konsekvenser detta innebär. Jag pratar inte om korta beslastningstoppar med arbete och ”stress/press” som vi alla har med (o)jämna mellanrum. Detta kan de flesta hantera alldeles utmärkt och samtidigt vara produktiva. Nej, jag talar om när man blivit så stressad att man inte riktigt får något gjort samtidigt som man har en tung känsla över sig att man har så otroligt mycket att göra. När jag satt och pratade med honom kom jag att tänka på Ace Wilders bidrag till årets svenska melodifestival. Märkligt, jag vet men jag ska förklara. Hemma hos oss eller rättare sagt i bilen, spelas melodifestivalsskivan konstant då vi har en son som tycker den är fantastisk. Det innebär att jag säkert hört vissa låtar minst 100 gånger och Ace Wilders låt är en av hans favoriter. Hur kopplar jag då ihop hennes låt med stressnivån på mannen som sitter framför mig? Texten till låten går så här:
”I’m busy, busy, busy
Doing nothin’ at all
I’m stressin’ over nothing
Don’t bother to call
I’m busy, busy, busy
Doing nothin’ at all
Don’t bother to call
I’m doing nothin’ at all”
Nu säger jag inte att han inte hade mycket att göra för det hade han MEN när man hamnar i ett läge som han hade gjort händer följande: Du tappar överblicken över vad du egentligen håller på med vilket leder till att kontroll över situationen saknas. ”Allt” uppfattas som bråttom. Det är svårt att skilja på stor och smått och känslan i kroppen blir inte speciellt bra. ”Don´t bother to call” stämmer väldigt bra för i ett läge som han blir det bara ytterligare ett ok som hamnar på axlarna och trycker ned honom djupare.
Hur gick det då för honom?
Efter en stund förslog jag att vi skulle ta en kaffe och gå ut och sätta oss på en bänk i solen vilket han totalvägrade till en början. Han hade ju så otroligt mycket att göra sa han så någon paus var inte aktuellt. Till saken hör att han, denna dag, var bortkopplad från sitt vanliga arbete då han deltog i min utbildning men det hade han också missat i all stress. Till slut gick vi ut och satte oss och han började prata och förklara sin situation. Vi satt i närmare 20 min till slut och jag tror han tyckte det var skönt att få släppa ut sin frustration och när vi kom tillbaka in på hans rum så var han helt med på att verkligen göra en insats för att göra skillnad.
Vag gjorde vi då?
1. Tog en paus och reflekterade över nuläget
Steg 1 är alltid att göra en analys över vilket läge man befinner sig i. När man är uppe i ”varv” så är tunnelseende normalläge och allt som dyker upp fyller på stressnivån. Utan en paus och reflektion skulle jag påstå att det inte går att komma vidare.
2. Skapade överblick över alla hans uppgifter
Detta gjorde med hjälp av en matris sägs ha uppfunnits av den gamle amerikanske presidenten Eisenhower och därmed också kallas ”Eisenmhowermatrisen”. Den går i korthet ut på att man ritar fyra rutor. Den lodräta axelns handlar om viktighetsgrad och vågräta om hur bråttom det är med uppgiften.
Vb I VB
vb I vB
Skriv in ALLA uppgifter som är aktuella i den ruta de passar i. Inga uppgifter är för små eller stora för att tas upp.
3. Satte begräningsar och ramar = Säg JA till rätt saker och NEJ till rätt saker
Med hjälp av matrisens överblick är det enklare för honom att prioritera och planera in alla uppgifter i kalendern eller i att-göra listan. Det handlar ytterst att fokusera rätt för att begränsa vad som egentligen behöver göras just nu eller överhuvudtaget. Vi pratade mycket om att prioritering handlar om mod att välja bort saker som han egentligen inte bör göra. Jobbigt för många men nödvändigt.
4. Han började köra med supermetoden
Han bokar och GÖR in sin, absolut, viktigaste uppgift direkt på morgonen. Detta har inneburit stora framsteg och en känsla och realitet av att får mycket gjort. Av rätt saker dessutom.
Nu ser jag ser fram emot att träffa honom igen för steg 2 i utbildningen om ett par veckor och jag är övertygad om att han tagit ytterligare steg till att ha kontroll över sitt arbete och liv.
Har du hamnat i ett läge där du är ”busy med Doing nothin’ at all” börja med att ta en paus, stoppa och reflektera över vad du håller på med för att sedan välja vad du verkligen ska hålla på med.
Ha en skön fredag och tveka inte att höra av dig med egna erfarenheter eller frågor.
// Michael