Vi är redan ett par veckor in i januari. Låt mig gissa: kalendern som var så där hoppfullt tom runt årsskiftet börjar nu kännas… full. Kanske överfull. Möten bokas på, uppgifter staplas, ambitionerna är höga och tempot, det höga, är tillbaka.
Det är nu d0 behöver vara smart och inte göra som alla andra. Många håller just nu på att fastna i fällan att det ska:
- ”bara tänka lite till innan de börjar med xxx..”
- ”allt måste vara på plats innan jag kan börja”
- ”allt måste bli perfekt med xxx”
- ”Jag tar det sen när jag har mer tid.”
Problemet? Mer tid kommer inte att komma.
Flyttar vi fokus en stund till delen om att saker och ting ska vara perfekt så är det väldigt ofta en fantasi. Perfekt är ett mentalt tillstånd som låter klokt men som i praktiken är ett effektivt sätt att bromsa sig själv och nu i januari, när vi sätter riktningen för resten av året, har du inte råd att stå still.
Sanningen, väldigt ofta, är att den klassiska 80/20 reglen fortfarande håller väldigt bra:
80 % av resultatet kommer från 20 % av insatsen.
De sista 20 procenten, där vi ofta jagar perfektion, kostar ofta 80 % av energin. Om det är värt det? Det vet bara du men jag tror verkligen inte att så är fallet i alla situationer.
Jagar du perfektion i allt du gör så betyder det att du redan nu, mitt i januari, riskerar att lägga massor av kraft på detaljer som knappt flyttar dig framåt. Detta samtidigt som annat som är viktigt får vänta.
De som får saker gjorda, skapar effekt och behåller energin gör inte allt 100% perfekt. De gör rätt saker tillräckligt bra och går vidare. Givetvis gör de vissa saker och uppgifter till 100% men då är det de uppgifter som kräver detta.
Sammanfattningen blir att perfektion ofta stoppar framdrift. Framdrift skapar momentum momentum är exakt vad du behöver nu. Det är lättare att se til att stenar rullar än att få dem dem att börja rulla. En härlig floskelavslutning men jag tror att du är med på vad jag menar.