Det finns en känsla som nästan alla känner igen men som få vill prata om. Du vet den där lilla klumpen i magen när du vet att du borde varit klar med något fast du inte är det. När du sitter i ett möte och någon frågar “hur går det?” och du svarar lite för snabbt, lite för otydligt eller när du själv vet att du skjutit på något som egentligen inte borde vara svårt.
Det är inte brist på kompetens. Det är inte ens brist på tid. Det är brist på en vana. För sanningen är enkel: att leverera i tid handlar sällan om sista timmen. Att lura sig själv ”att jag jobbar bäst under press” utan det handlar om starten.
Jag möter många som vill bli mer effektiva, mer strukturerade och mer “på bollen” men de flesta fokuserar på fel saker. De tänker att de ska bli snabbare, mer disciplinerade, hitta ett bättre system eller en ny app men om du snabbt vill göra skillnad för dig själv och för andra gäller det att jobba in vanan att börja tidigare än du tror med uppgifter. När du gör det händer något intressant. Du får marginaler. Du minskar stressen. Du slipper paniklösningar. Du bygger förtroende och du kommer leverera bättre.
Det är bara att vända på det hela – vad uppskattar du? Är det inte härligt med personer som alltid levererar i tid? Eller ännu bättre före deadline? Det signalerar kontroll. Det signalerar ansvar. Det signalerar respekt för andras tid. Vore det inte skönt att vara en ”sådan” person?
Vet du vad det bästa är?
Det är inte speciellt svårt, det krävs ingen startsträcka men det krävs att du börjar. Att du ändrar ditt beteende, att du tränar så det övergår till att bli en vana. Så du, varje gång du får en uppgift från och med nu, ställ dig inte frågan “när måste detta vara klart?” Ställ istället frågan: “när behöver jag börja för att kunna leverera i god tid?”
Den lilla justeringen förändrar allt.