I veckans avsnitt kommer vi få ta del av hennes forskning gällande hur man kan lyckas med förändring!

Frida tar oss igenom skillnaden mellan spontan och planerad förändring och vad är det egentligen som skiljer en slumpmässig förändring från en förändring genom intervention?

Vad är egentligen en intervention och hur kan och bör de tillämpas i olika situationer och faser?

Dessutom blir det massor om vilka framgångsfaktorer som är nödvändiga för att lyckas med förändring, varför tydliga beteendemål är en nyckel och vilket ledarskap som krävs för att guida och stödja detta arbete, då det alltför ofta ignoreras till förmån för enbart resultatmål.

Vi kommer även att utforska kraften i positiv förstärkning och feedback. Istället för att fokusera på bestraffning, kommer vi att lära oss hur positiva metoder kan förändra vårt beteende och hjälpa oss att nå våra mål där flexibilitet är en nyckelkomponent på vägen mot framgång då det gäller att anpassa sig till olika situationer och utmaningar som kan uppstå längs vägen.

Så, häng med oss när Frida guidar oss genom dessa fascinerande ämnen och avslöjar vad hennes forskning pekar på är framgångsfaktorerna för en lyckad förändringsprocess.

Länk till Fridas avhandling 

Länk till Apple podcasts 

Länk till Spotify

Trevligt lyssnande!

The post #188 – Alphov & Lopez möter Frida Skarin appeared first on Michael Alphov.

Vi har alla varit i lägen då vi vill förändra nuläget. Det finns en tydlig idé och tanke om hur du inte vill ha det och det finns en liktydig idé om hur du vill ha det. Ändå händer inget alls. Är inte detta väldigt märkligt eller är det kanske inte det? I en gammal artikel i SVD uttalar sig forskaren Ola Hermanson som ofta föreläser i cell- och molekylärbiologi på följande sätt om vanor:

”Det finns två drivkrafter för vanor, den ena är överlevnad och den andra välbefinnande. Genom vanor strävar vi efter ett slags välbehag, en jämvikt som känns skön. Det är lätt att falla tillbaka till vanorna eftersom de kostar mindre energi och är ett sätt för oss att hantera stressen.

När man har bestämt sig för att bryta en vana och börja göra på ett annat sätt går det lite trögt i hjärnan till en början.  DNA som ska aktiveras är tajt hoppackat, svarar inte på signaler och förstår inte varför det ska producera de här mottagarämnena. Du får träna hjärnan att ta en annan väg. Det är lätt att falla tillbaka till vanorna för de kostar mindre energi och de är ett sätt för oss att hantera stressen, säger Ola Hermanson.”

Hur ska man då göra om man vill förändra någonting?

1. Vad är din motivation för att ändra ditt nuvarande sätt?

Utan motivation kommer ingenting att hända. Du kan veta hur mycket som helst om varför det är bra att förändra men det betyder ingenting. När det väl betyder någonting för dig, det är då det kommer hända saker. Mål och meningen med det nya helt enkelt!

2. Du måste veta vad du ska göra för att lyckas

Utan kunskap, plan och resurser så kommer heller ingenting att hända. Du kommer hamna i samma läge som utan motivation och du kommer snabbat att tröttna. Krångla inte heller till saker genom att göra det onödigt komplicerat. Enkelt och små steg är modellen.

3. Var oerhört uthållig

Det kommer vara svårt och det kommer ta tid. Förmodligen kommer det att ta mer tid till en början att göra på det det nya sättet innan det blivit en vana. Här gäller det att lyfta blicken och se den långsiktiga framgången som väntar genom den nya vanan.

Hur gjorde då deltagare i min utbildning för att lyckas?

Han var oerhört medveten om sitt nuläge gällande hur hanterade sina mail, sin kalender och sin att göra-lista. Medveten i detta fall var detsamma som att han visste att det inte var på ett speciellt smart sätt som han arbetade. Det tog tid, det tog kraft och det blev inget speciellt bra resultat. Med detta i åtanke var han oerhört motiverad till en förändring för att få till en förbättring. Under utbildningen fick han de verktyg och metoder som kunde hjälpa honom att nå dit han ville och få den kontroll och överblick som han saknade. Till sist så är och var han uthållig och gjorde och gör det som krävs för att lyckas med det nya arbetssättet.

– Han uppfyller alla tre delarna vilket gör att resultatet av hans prestation kommer bli oerhört bra.

Frågan att ställa till sig själv är; Är det något jag vill och bör förändra samt hur gör jag för att lyckas med min nya vana?

-Michael

The post 3 steg för att skapa vanor som sitter för evigt appeared first on Michael Alphov.

Nu är det ju inte så att detta bara gäller när man skriver in saker i en digital kalender utan det kan lika gärna gälla för er som håller fast vid er analoga lösning. Det som jag håller med om till 100% procent är att du inte ska behöva använda hjärnan till att komma ihåg massor av saker som du istället kan skriva upp i din kalender och-/eller att göra-lista.

Då, och först då, kan du frigöra massor av tankekraft, tid och energi till att verkligen göra massor av saker på ett effektivt och kreativt sätt. En utvilad hjärna helt enkelt! 

Hur tänker du i frågan?

Ha en skön dag och en utvilad hjärna!

-Michael

The post Mobilen avlastar hjärnan – kan det vara sant? appeared first on Michael Alphov.

Därför att mailskolans första tips snarare en fråga: Ska mailet skickas överhuvudtaget? Finns det bättre sätt att kommunicera på i just detta fall? Jag tänker på exempel som:

• Behöver saken diskuteras så passar inte mail speciellt bra.
• Kan saken/ämnet/budskapet missförstås passar mail inte speciellt bra.
• Är det kritik och tuff feedback passar mail inte överhuvudtaget.
• Är det dåliga nyheter passar mail inte överhuvudtaget.
• Krävs det ett snabbt svar passar mail inte överhuvudtaget.

I alla exempel ovan så passar andra sätt att kommunicera bättre än att maila men ändå envisas vi med att fortsätta maila för att det är så ”enkelt”. Svårigheten med alla exempel sammanfattas bra i den kommunikationsmodell som forskare Albert Mehabarian på UCLA kommit fram till: 

• 55% av kommunikationen sker genom kroppsspråk/ansiktsuttryck.
• 38% av kommunikationen sker genom betoning & tonläge.
• 7% av kommunikationen sker genom själva budskapet.

Det innebär att du som avsändare av information måste avgöra hur du bäst ska kommunicera med dina mottagare för att det ska bli den effekt som du vill och önskar. Bara genom att tänka efter tror jag att du kommer skicka mindre antal mail för att istället använda andra kommunikationsvägar som möten och 1-1 samtal när det passar bättre. Det kommer göra att de mail som du verkligen skickar kommer vara både färre, mer genomtänkta och anpassade vilket kommer öka kvalitén istället för att du är med och enbart ökar kvantiteten. Vi har alla ett ansvar över vårt eget mailbeteende helt enkelt. 

Lycka till!

The post #Mailskolan | Avsnitt 1: Ska mailet skickas överhuvudtaget? appeared first on Michael Alphov.